Mötets centrala plats i oral history

Medan jag tar kontakt och förbereder mig på att inleda de första samtalen bläddrar jag också igenom några av de böcker kring oral history jag har i min bokhylla. Vad innebär det egentligen att arbeta med oral history? Vad skiljer det från mer traditionella etnografiska forskningsintervjuer?
En viktigt skillnad rör själva processen där historien växer fram och betoningen av mötet mellan den som så att säga samlar in historien och den som berättar historien. Det är i mötet och i samtalet mellan människor som historien växer fram. Därför kommer också inte bara innehållet i samtalen att skifta, utan också formerna för samtalen beroende på vilka som deltar. Oral history är baserat på möten mellan människor. Att låta det synas och höras är en grundbult i det sätt jag använder metoden på.

RJ stöder initiering av forskarnätverk kring Oral History i Sverige

Häromdagen funderade jag över hur vi skulle göra om vi inte fick några medel till att etablera ett forskarnätverk kring Oral History i Sverige. Nu är det problemet löst. När jag öppnade eposten för en liten stund sedan fanns där ett mail om att Riksbankens Jubileumsfond beslutat bevilja ansökan OHIS 265 000 kronor. Vi kan helt enkelt börja bygga!

Ett första positivt svar - vidunderliga varma vibrationer

Detta med att någon svarar på de förfrågningar en skickar ut via e-posten är alltid vidunderligt. Men när det handlar om att få ett positivt svar på en förfrågan som berör det arbete en investerat mycket i sprids en slags vidunderliga varma vibrationer i kroppen. Det ger energi och lust att arbeta vidare helt enkelt.
Och nu har det hänt detta projekt. Hurra!

Paper accepterat - första förfrågningar om intervju/samtal utskickade

Nu känns det som att projektet börjat ta små myrsteg.
Ett första konferenspaper är accepterat, vilket innebär att jag nästa sommar kommer att tala om Performing Public intellectual in Sweden ­Intersectional Reflections on Rhetorical Strategies, Normative Ideals and Human Bodies in the Public Sphere på ISHR:s internationella retorikkonferens i Chicago.
Dessutom - och detta är än mer betydelsefullt, ohar jag nu äntligen skickat ut mina första förfrågningar till intellektuella om att medverka i studien. Jag hoppas på positiv respons. Nu vill jag börja samtalet om intellektuella i Sverige med intellektuella i Sverige.

Brev till de intellektuella - att inleda ett samtal

Snart är tärningen kastad på allvar. Utkastet till brevet som utgör inledningen till de samtal med olika intellektuella jag hoppas kunna föra under de närmaste åren är färdigt. Nu ska det gro till sig i helgen och läsas av ovärderliga vänner innan det putsas färdigt och skeppas iväg. Jag längtar.

"Mitt namn är Annika Olsson.

Jag har precis påbörjat ett forskningsprojekt där jag skriver de intellektuellas historia i Sverige 1960-2010 med utgångspunkt i de intellektuellas egna berättelser (oral history), och jag skulle mycket gärna vilja träffa dig för ett samtal kring vad det innebär att vara intellektuell i Sverige.

Alla dina tankar kring detta ämne intresserar mig, men studien är uppbyggd kring fem centrala frågor som jag tänker mig är fundamentala: Vad är en intellektuell, vem kan vara intellektuell, vad gör en intellektuell, hur gör en intellektuell och var agerar en intellektuell?

Jag hoppas du har möjlighet och lust att medverka."

Ansökt om stöd hos Birgit och Gad Rausings stiftelse

Om posten sköter sig ska min ansökan om sammanlagt 55 000 kronor ha inkommit hos Birgit och Gad Rausings stiftelse i två exemplar. Blir ansökan beviljad hoppas jag åka till Columbia Center for Oral History NY i vår för en kortare forskningsvistelse och för att genomföra en inledande delstudie i projektet. Nu håller jag tummarna.

Oral History i Sverige - forskarnätverk in the making

Ett första viktigt steg för ett formaliserat forskarnätverk kring oral history i Sverige är taget. Ansökan för stöd till forskningsinitiering är inskickad till Riksbankens Jubileumsfond: diarienummer F12-1562:1

"Vi vill skapa en plattform och mötesplats för svenska forskare som arbetar med oral history samt etablera kontakter med centrala aktörer inom det internationella forskningsfältet. Ansökan sträcker sig över en period av tre år och innefattar två vetenskapliga sammankomster, en nationell och en internationell workshop, tre nätverksträffar och tre styrgruppsträffar samt en panel på den internationella konferensen som anordnas av den internationella organisationen International Oral History Association (IOHA). Det övergripande syftet med nätverket är att bidra till att synliggöra och utveckla forskningen inom oral history i Sverige men även internationellt, och att genom de vetenskapliga kontaktytor och mötesplatser nätverket skapar stödja möjligheterna till utökad både nationell och internationell samverkan och därigenom ökad mobilitet för svenska forskare."