onsdag 5 december 2012

Det muntliga ordet som elitens medium

I snöstormens Stockholm sitter jag i läsesalen på Kungliga Biblioteket och läser en bok om oralitet och litteraritet i antikens Grekland (Politics of Orality, 2007) och påminns om den diskussion kring det muntliga ordet och skrift som fanns på många håll i övergången från just en muntligt baserad kultur till en skriftkultur.  . Eempelvis Platon uttryckte misstänksamhet mot skriften och betraktade den som ett utslag av trivialiserande masskultur, något att hålla sig borta från om en ville formulera sann kunskap. Även den tidiga kyrkans företrädare gjorde kopplingen mellan skriftlig kultur och masskultur, men kom till skillnad från Platon till den motsatta slutsatsen och tog kopplingen elit- muntlig kultur som ett argument för en textbaserad kultur.
Jag minns att jag funderade en hel del kring detta med relationen mellan det muntliga och det skriftliga,mellan folk och elit, mellan makt och status, när jag skrev min avhandling, men att det inte var ett spår som jag utvecklade i någon högre grad då. Dags att ta tag i frågan igen, och försöka gå på djupet med den nu när jag låter det muntliga ordet utgöra ingången i min historia om intellektuella.